YOLO
Igårkväll var det som sagt dags för mig och Emma att börja dansa afrodans. Var lite orolig över att jag inte skulle hänga med i rörelserna men det var för det mesta inga problem =) Ledaren som kommer från Ghana sa i början att det är ok att skratta och le för att man kommer av sig eller ser löjlig ut, för alla gör det.
Vi höll på i nästan 2 timmar och det var jättekul =)
Jag fick så mycket positiv energi igår från er läsare och andra när jag la ut bilderna på mig själv som visade vilken skillnad det faktiskt blivit på mig sen jag började! Att få så många positiva kommentarer är något jag inte är van vid. Ni kan inte ana vad det gör med mig och hur glad jag blir av att få höra/läsa att jag, lilla jag, inspirerar andra att äta nyttigt och att träna. Alltså JAG som de senaste 15år ALDRIG tränat inspirerar helt plötsligt andra att göra det! Jag kan inte riktigt fatta att det är så.
Under väldigt många år gick jag runt i tron om att folk inte tyckte om mig eftersom att jag inte trodde att jag var värd att tyckas om. Det kunde vara någon kommentar, ett ansiktsuttryck eller kanske inget speciellt egentligen som fick mig att tro att han/hon tycker inte om mig så det är bäst att jag håller mig undan. Jag hade så höga skyddsmurar runt mig att jag inte ens gav de flesta en chans att lära känna mig. Det är mycket lättare (eller ja man inbillar sig nog det iaf) att "dumpa" någon än själv blir dumpad. Alltså det var lättare för mig att stänga ute personen och hitta på att den inte gillade mig än att släppa in den innanför muren och sen bli ratad för att den faktiskt inte gillade mig. Jag skyddade mig nog väldigt mycket från att bli sårad igen.
Det som gör mig glad idag (och förvånad) är att flera av de personer som jag har intalat mig själv inte gillar mig följer bloggen och pushar mig och skriver att jag är inspirerande och allt var det nu är!
Till er vill jag be om ursäkt om ni någon gång har känt att jag varit avvisande/kall/opersonlig eller svår att ha att göra med. Jag önskar att jag hade gett er en chans att lära känna mig och att jag hade fått en chans att lära känna er bättre men tyvärr var jag inte redo för att släppa mina murar då när våra vägar korsades!
I vilket fall så hoppas jag att jag kommit ur de där tankebanorna och insett att jag faktiskt är värd att lära känna.
Igår när jag dansade afrodansen för fullt hade jag riktigt roligt och mitt i allt poppade en tanke upp i mitt huvud att "Jag gillar att ha roligt". Och det är väl klart jag gillar det! Varför skulle jag inte gilla det? Men tidigare har jag haft väldigt svårt för att tillåta mig själv ha roligt.
Det ska det bli ändring på och framöver ska jag bara göra saker jag själv tycker om, jag ska lyssna på mig själv och jag ska inte göra saker som stjäl min energi. För jag är värd att ha roligt!
Ett nytt motto måste därför bli: YOLO (You only live once)
