Mitt lättare liv

Hittills så tycker jag att min livsstilsförändring har gått förvånansvärt enkelt och jag trodde att jag skulle ha mycket svårare att anpassa mig efter den än vad jag faktiskt haft. Men nu när jag känner att jag är i en svacka och både motivationen och energin är riktigt låg inser jag att jag nog inte kommit så långt som jag trodde, rent mentalt.

 

Jag har sovit dåligt de senaste nätterna med tankar som mal i huvudet och orsakar oro och magont. När jag nu känner att jag är i en svacka märker jag hur snabbt jag börjar tänka i gamla banor igen. Oroar mig, som jag skrev igår, för jobbet och om jag får stanna eller inte.

Har ett mammavik och nu verkar det som att hon inte kommer komma tillbaka då det är sagt. Antingen så kommer hon förlänga sin mammaledighet eller så säger hon upp sig. Förlänger hon mammaledigheten får jag troligtvis stanna tills hon kommer tillbaka men säger hon upp sig kommer tjänsten att läggas ut så de kan rekrytera någon ny. Jag får givetvis söka tjänsten då men det betyder ju inte att jag får den.

 

Min dåliga självkänsla säger till mig att de inte kommer vilja ha mig efter att mitt kontrakt går ut eftersom att jag inte gör ett tillräckligt bra jobb. Fast jag vet ju att de är nöjda med mig, annars borde de ju ha påtalat detta tidigare. Min chef sa igår att jag är en klippa i receptionen och att hon tycker det är skönt att inte behöva tänka på om saker och ting fungerar där för att jag är så pålitlig och att hon vet att jag gör det jag ska och kommer i tid. Trots detta kan jag inte sluta tänka på det hela och jag hoppas verkligen jag får svar snart.

 

Igår skulle jag ha kört indoor walking men några timmar innan passet fick jag meddelande om att det var inställd då ledaren va sjuk. Hade då tänkt gymma istället men all energi försvann så jag spenderade hela kvällen i soffan och skämdes sen rejält över det. Känner mig så himla lat just nu och vill komma ur den här svackan så jag får energi igen att ta mig till gymmet för att jag mår bra av det.